Artikel: Utdrag ur belastningsregistret

En ny statlig utredning föreslår att det ska vara förbjudet för arbetsgivare och rekryterare att utan lagstöd kräva att arbetssökande ska presentera utdrag ur belastningsregistret. Detsamma ska gälla för praktiksökande samt för inhyrd och inlånad arbetskraft. De som bryter mot förbudet ska betala kränkningsersättning till den arbetssökande.

Uppgifter från belastningsregistret omfattas av absolut sekretess, vilket innebär att uppgifterna från registret får lämnas ut endast om detta är särskilt föreskrivet i lag. Syftet med sekretessen är att skydda den enskilde. Belastningsregistret kan dock åtkommas av den registrerade själv. Det är vanligt förekommande att arbetsgivare under rekryteringsprocessen ber den arbetssökande att göra ett utdrag från belastningsregistret, en så kallad informell registerkontroll. Om den arbetssökande av någon anledning inte går med på att visa upp ett utdrag, har arbetsgivaren rätt att neka anställning. Detsamma gäller om belastningsregistret innehåller uppgifter som arbetsgivaren inte kan acceptera. Situationen omfattas inte av något diskrimineringsförbud.

Nämnda utredning argumenterar för att arbetsgivarens begäran missbrukar den registrerades insynsrätt samt att förfarandet strider mot de intentioner som regeringen uttryckte i samband med att sekretessbestämmelserna kom till. Utredningen menar vidare att det är viktigt att dömda personer ska kunna återanpassas och att den tidigare brottsligheten inte ska hindra personens möjligheter på arbetsmarknaden, annat än då detta är objektivt motiverat.

Utredningen erkänner att arbetsgivare har ett intresse av registerutdrag, bland annat avseende anställda som ska anförtros stora värden, till exempel verkställande direktörer, ekonomichefer eller andra ledande befattningshavare. Men, efter en intresseavvägning mellan å ena sidan arbetsgivarens och å andra sidan den arbetssökandes och samhällets respektive intressen, anser utredningen att arbetsgivarens registerkontroll ”principiellt sett bör kunna komma i fråga endast i fall då kontrollen är motiverad av behovet av skydd för allmänna intressen, i vissa internationella situationer samt i arbete med utsatta personer”.

Frågan om integritet i arbetslivet har redan utretts ett antal gånger men inget av förslagen har lett till lagstiftning. Det återstår därför att se om förevarande förslag kommer omsättas i lagstiftning. Det står dock klart att en lagändring skulle medföra en förhöjd risk för många arbetsgivare, något som i förlängningen sannolikt leder till utökad övervakning av anställda samt en ökning av antalet prov- och tidsbegränsade anställningar. I kölvattnet av Lexbase och liknande tjänster, kan man också fråga sig om ett lagförbud mot registerutdrag har någon praktisk effekt alls.

Thomas Ogard

Advokat, specialist inom arbetsrätt, Moll Wendén advokatbyrå

Sydsvenskt Näringsliv nr 1 2015