Nya bestämmelser om korttidsarbete

I samband med Corona-virusets påverkan på samhällsekonomin och enskilda företag föreslår Regeringen en utveckling av bestämmelserna om korttidsarbete. Korttidsarbete innebär att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön – och att kostnaden delas av arbetstagaren, arbetsgivaren och staten.

Den nuvarande lagen om korttidsarbete kom till under 2013 i syfte att ge tidsbegränsat ekonomiskt stöd till arbetsgivare vid en synnerligen djup lågkonjunktur eller när en sådan är nära förestående. I korthet innebär stödet att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön – och att kostnaden delas av arbetstagaren, arbetsgivaren och staten.

För att få tillgång till statligt stöd ska arbetsgivaren vara bunden av ett centralt kollektivavtal som medger korttidsarbete. Arbetsgivare utan kollektivavtal kan istället teckna individuella avtal om korttidsarbete men för att få statligt stöd krävs att 70 procent av arbetstagarna på driftsenheten accepterar korttidsarbetet och att samma arbetstids- och löneminskning gäller för alla arbetstagare som accepterar.

Det nya systemet utvidgar möjligheterna till stöd, genom att enskilda arbetsgivare – oberoende av det allmänna konjunkturläget – kan ansöka om stöd förutsatt att:

1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter;

2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll;

3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas; och att

4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Med andra ord är det en förhållandevis hög tröskel innan stöd kan aktualiseras. Det gäller dessutom att ansöka i tid, eftersom bolag som upprättat kontrollbalansräkning eller är föremål för företagsrekonstruktion inte kan ansöka om stöd. Orsaken till detta är att stöd endast ska godkännas till arbetsgivare som är långsiktigt konkurrenskraftiga, dvs. att arbetsgivarens problem ska vara tillfälliga. Av samma skäl ska stöd inte meddelas för att arbetsgivare långsiktigt ska anpassa verksamheten, till exempel genom att införa nya produktionsmetoder eller strukturera om verksamheten.

De nya bestämmelserna innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med 50 procent samtidigt som den anställde får ut drygt 90 procent av lönen. Regeringen ger följande exempel:

”Förslaget innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.”

Ytterligare en begränsning är att lön över 44 000 kr i månaden inte beaktas vid beräkningen av statsstödet.

De nya bestämmelserna kommer träda i kraft den 7 april, men tillämpas redan från 16 mars. De kommer att gälla under 2020.

Thomas Ogard