Underrättelser enligt AB 04 och ABT 06

– men vad händer när beställaren sticker huvudet i sanden?

Enligt AB 04 och ABT 06 har parterna i en rad olika situationer en skyldighet att underrätta motparten om omständigheter som inträffar, denna skyldighet är i vissa fall kopplad till rätten till ersättning på så vis att en underlåtenhet att underrätta motparten kan medföra en förlorad rätt till ersättning för kostnader som uppstår.

Det förekommer dock då och då att entreprenören hamnar i en situation där beställaren inte längre går att få kontakt med eller undviker att fatta nödvändiga beslut. Fråga blir då hur entreprenören ska agera och i vilken utsträckning entreprenören, trots det uteblivna svaret, har möjlighet att utföra och få ersättning för arbetet.

Vanligtvis tillmäts inte passivitet i svensk rätt i sig sådan verkan att det ger upphov till bundenhet för den passiva parten, det krävs ett aktivt agerande för att parten ska ådra sig ersättningsskyldighet. Detta kan dock ändras när det är fråga om ett existerande avtalsförhållande.

Utebliven rätt till ersättning

En situation där beställarens passivitet kan få betydelse är när det är fråga om s.k. likställda ÄTA-arbeten. Då är entreprenören i många fall skyldig att inhämta beställarens synpunkter innan arbetet utförs. Genomför entreprenören arbetet utan att avvakta synpunkter gäller enligt huvudregeln att entreprenören inte är berättigad till någon ersättning utöver kontraktssumman.

Det finns dock en ventil som möjliggör att ersättning i vissa fall ändå ska utgå om det annars skulle vara oskäligt. Ett typexempel på sådan oskälighet är när beställaren inte utan dröjsmål lämnar besked till entreprenören. En beställare som i nämnda situation undviker att svara på underrättelsen bör i normalfallet alltså ändå bli ersättningsskyldig för det aktuella arbetet.

Relaterat innehåll: Läs om våra senaste uppdrag och nyheter inom bygg och entreprenad

Anmäl hinder

Värt att nämna är även de fall där arbetet helt hindras på grund av något som åligger beställaren, t.ex. då en avgörande ritning saknas. Om en entreprenör i sådant fall löser problemet utan att ha fått någon respons från beställaren riskerar entreprenören att själv ansvara för den lösning som genomförts. En entreprenör bör i sådant fall snarast anmäla hinder enligt aktuella bestämmelser. Entreprenören bör dock alltid ha i åtanke att det kan föreligga en skyldighet att minimera skador varför entreprenören inte ska utnyttja situationen på otillbörligt sätt.

Fortsätt skicka underrättelser

Om beställaren sätter i system att ignorera entreprenörens underrättelser kan entreprenören efter en tid bli frestad att sluta skicka underrättelser som tar tid att upprätta och administrera. Den kloke entreprenören bör dock alltid uppfylla sin underrättelseplikt för att försäkra sig om att få rätt till ersättning och tidsförlängning.

Entreprenörens underrättelser är dock inte bara av betydelse för att uppfylla formaliakraven i AB 04 och ABT 06, en entreprenör som upprättar och sparar underrättelser har ett bevismässigt överläge i en eventuell tvist där parterna ofta har olika uppfattningar om vad som faktiskt hänt under entreprenadtiden.

Kontakt

Elisabeth André
elisabeth.andre@mollwenden.se

Det här artikeln ska inte ses som juridisk rådgivning, utan har upprättats i informationssyfte.